Regeringsrätten har konstaterat att det saknas beloppsramar för avdrag för reklamgåvor.

I mål nr 2010-08, Regeringsrätten, 15 april 2010, medgavs avdrag för reklamgåvor för 350 kr inkl moms .

Det aktuella bolaget yrkade i sin deklaration avdrag för reklamgåvor av enklare slag: pennor, tröjor, verktyg, ståltermosar, golfbollar etc. Samtliga försedda med bolagets logotyp. Inköpsvärdet inkl moms uppgick till mellan 100 kr och 650 kr.

Skatteverket medgav avdrag med ett inköpsvärde på högst 200 kr inkl moms. De hävdade att beloppsgränsen för reklamgåvor bör vara densamma som för representationsgåvor eller 180 kr exkl moms. Länsrätten instämde.

Kammarrätten hänvisade till praxis om att reklamgåvor bör vara av ringa värde. Något skäl att beakta beloppsbegränsningarna för representationsgåvor, även för reklamgåvor, fanns inte.
Kammarrätten fann det skäligt att medge avdrag med 350 kr inkl moms.

Slutligen fastställde regeringsrätten, kammarrättens dom.

Enligt huvudregeln för utgifter i 16 kap 1§, första stycket IL, framgår att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. Utgifter för att främja försäljning, såsom utgifter för representation och marknadsföring, är avdragsgilla. I 16 kap 2§ IL finns bestämmelser som begränsar rätten till avdrag för representation och representationsgåvor till vad som anses skäliga utgifter.

Utgifter för reklamgåvor får anses utgöra kostnader för marknadsföring som är avdragsgilla enl 16 kap 1§ IL. Det finns här ingen beloppsbegränsning, utan avdragsrätten bortfaller ifall avdraget skulle gå i strid med avdragsförbudet för gåvor enligt 9 kap 2§ IL.

Då det inte finns klart uttalade beloppsgränser måste man utifrån omständigheter i varje enskilt fall bedömma vad som är beloppsmässigt godtagbart. Kammarrätten har godtagit utgifter för gåvor som inte överstigit 350 kr inkl moms där artiklar så som guldpennor, diverse klädesplagg eller Delicard försedda med företagets logotyp har godtagits. Dessa artiklar fick anses som reklamgåvor av ringa värde och som inte omfattas av avdragsförbudet för gåvor.

Rättsfallet gäller ett företag som i sin verksamhet utför besiktningar, besöker kunder samt gör resor för att köpa in fast egendom för vidareuthyrning.

Bolaget äger två bilar - en Volvo 745 årsmodell 1991 samt en Mercedes Benz CL 500 Coupé årsmodell 2006.
För år 2007 hade företaget redovisat en bilförmån för Volvon med 31 800 kr för företagsledaren. Enligt bolaget hade Mercedesen enbart använts för tjänstekörning.

Skatteverket ansåg att företagsledaren haft möjlighet att disponera Mercedesen privat och att han inte kunnat visa på att den inte använts privat. Den körjournal som uppvisats avseende Mercedesen var bristfällig.

Skatteverket beslutade att påföra företagsledaren en bilförmån även för Mercedesen. Med utgångspunkt i anskaffningsvärdet på 1 305 000 kr inkl extrautrustning påförde Skatteverket en bilförmån på 274 400 kr för tiden mars-december 2007.

Övriga omständigheter i ärendet är bland annat:

1. Båda bilarna parkeras vid företagsledarens bostad då de inte används
2. Företagsledarens fru saknar körkort
3. Det är endast företagsledaren som kör bolagets bilar
4. Familjen äger ingen bil privat

Kammarrätten i Stockholm fann ingen anledning att ändra Skatteverkets beräkning av bilförmån på Mercedesen och de ansåg inte heller att det fanns synnerliga skäl att justera förmånsvärdena trots att bolaget påförts bilförmån för två bilar.

Kammarrätten påförde bilförmån eftersom man ansåg att körjournalen inte uppfyllde de krav på noggrannhet som man rimligen kan ställa. Det saknades mätarställningar och tidpunkt vid resornas start och mål samt noteringar om resornas syfte.

Reglerna gällande bilförmån säger att den som har tillgång till en tjänstebil ska beskattas för den privata användningen av bilen. Om bilen används för privat bruk i ringa omfattning, högst 10 gånger och totalt 100 mil per år, så skall inte den skattskyldige förmånsbeskattas.